tko.


Ibland svänger man runt knuten i tillvaron och blir totalt överfallen och överväldigad. Och så sitter man där alldeles tilltrasslad, med skrubbsår på knäna och undrar vad som hände egentligen.

Det är förstås livet jag pratar om. Det där som pågår varje dag, och händer här och nu och inte en avslägsen framtid.

Jag vet inte. Ska man skratta eller gråta eller bara strunta i det och gå och se en film så länge?

Kanske låta allt sköta sig själv en stund.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0