Ah, 2011, vilken hit. Det blev både stora och små förändringar detta år:

• Jag sa upp mig för att fortsätta plugga, ett beslut som jag inte har ångrat en sekund. Jag skrev dessutom en c-uppsats, hur bra är inte det!



• Jag blev grön(are) och slutade med schampo och konventionella skönhetsprodukter. Jag lärde mig dessutom att göra egna produkter, vilket visade sig vara mycket roligt.





• Jag blev vän med mitt hår. Herreminje, den dagen trodde jag aldrig skulle komma. Mycket tack vare no poo, men också eftersom jag lärde mig nya sätt att styla det. Det här är mina egna lockar, hur schysst är inte det!



• Jag tillbringade mycket tid med mina nära och kära. Päronen, syskonen, pojkvännen och bästa bonusarna. Och förstås; världens bästa hund.



• Och som jag har pysslat; virkat, stickat, sytt och sytt om. Allt har tyvärr inte hamnat på bloggen, men en del godbitar finns det:











• Jag hade dessutom min hittills mest avancerade balkongodling som bland annat gav en himla massa physalis, drygt 150 körsbärstomater, några paprikor och chili så det räcker hela året.




Sammanfattningsvis ett mycket bra år! Jag hoppas att ni också har haft det, och givetvis önskar jag er ett riktigt gott nytt år!

Skål!

I efterskott. Hoppas att ni har haft det bra, det har verkligen jag haft i alla fall. Julafton urartade i vanlig Backströmsk anda. Vi åt, lekte med Isa, öppnade klappar, facerapeade varandra, försökte spela ett nytt spel men förstod väldigt lite, och avslutade det hela med en såpainspelning med yngsta syster i rollen som regissör. Precis som det ska vara.

Jag har sagt det förut, men det tåls att sägas igen: jag har världens bästa familj!

Något som de flesta som är intresserade av naturlig hurdvård verkar prova är OCM, Oil Cleansing Method. Det går i korthet ut på att man masserar ansiktet en ganska lång stund med vegetabiliska oljor, gärna en blandning mellan ricinolja och någon annan olja, typ oliv. Metoden går ut på att fett löser fett; och ricinen ska vara särskilt rengörande. När man har masserat färdigt ångar man bort resterna av oljan med en varm handduk i fyra-fem omgångar.

Jag har sett flera som hyllar den här metoden, och det är ju givetvis bra om det fungerar för dem. Flera har fått bättre hy och färre finnar.

För mig blev det dock verkligen tvärtom, och det tycker jag är viktigt att påpeka. OCM är INTE en metod som passar alla, och man gör det på egen risk. På forumet på lockig.se finns det flera som berättar om sina negativa erfarenheter av metoden, vilket är bra att ta upp som en motpool till den hyllande kören.

För mig ledde OCM till rejäla utbrott av finnar runt munnen och på kinderna; ställen där jag aldrig har haft det förut. Och det har tagit tid att komma tillrätta med, efter ungefär fyra månader efter min sista OCM börjar huden återgå till sitt vanliga jag igen. Och det har verkligen inte varit roliga månader.

Det är givetvis bra för alla som det har fungerat bra för, men jag vill också ge min sida av saken. Och OCM och jag kom verkligen inte överens.

Ännu en jul står för dörren och jag har inte tvättat fönstren detta år heller. Precis som det ska vara.

Kolla, jag har blivit intervjuad om No Poo i en adventskalenderblogg. Jag är mycket hedrad!

Ah, vilken fantastisk helg det har varit! En alldeles underbar tripp till London var precis vad jag behövde.

Vi passade på att gå på julmarknad i Covent Garden...



...kollade in glastaket och mumier på Brittish Museum...



...avnjöt lite afternoon tea....





...drack öl och väntade på mat på en klassisk engelsk pub med tjusiga träskedar som
nummerlappar...



...och hälsade givetvis på kurre i Hyde Park. Ni kanske minns förra årets bild på kurre.
I år hade jag med mig valnötter och blev genast vän med alla små korrar i parken.



Kurre verkade också nöjd.

Näe hörrni, nu tar jag några dagars välbehövlig blogg- och uppsatsledighet. Ses nästa vecka!

Detta är förvisso ingen matblogg, men jag tänkte att jag ändå skulle tipsa om en fantastisk maträtt om du, som jag, är fattig, lat och aspirerande miljöhjälte. Denna fantastiska rätt är grönsakssoppa. Den är billig, ingredienserna finns att få tag i närproducerat och det går att göra tillräckligt för en vecka i streck. Perfekt!

Du behöver:

• 1 gul lök
• 1 röd lök
• Några vitlöksklyftor
• 1 litet kålrotshuvud
• 3 stora morötter
• 4-5 stora potatisar
• 2 palsternackor
• Ekologisk buljong utan glutamat och annat skit.
• 2 lagerblad

Skala och skär kålrot, morot, potatis och palsternacka i ungefär lika stora bitar. Hacka och fräs löken och vitlöken i smör eller olja. Addera kålroten och och 1,5-2 liter vatten och motsvarande buljongtärningar. Låt koka upp och koka ett par minuter. Tillsätt sedan resten av ingredienserna och låt koka tills det är lagom genomkokt. Salta och peppra efter behag. Klart!

Det går självklart utmärkt att tillsätta smaksättning efter behag, exempelvis:

• Chili
• Ingefära
• Örter som oregano och timjan.
• Persilja

Det är går också bra att stoppa i lite vad man har hemma, ledsna grönsaker eller vad man nu hittar. Kål passar exempelvis bra i.

Soppan kan förvaras i kylskåp i flera dagar. Finns det kvar går det sedan att frysa in, även om rotsakerna kan bli lite mjöliga av den processen.

Voilá! Närproducerat för den late. Avnjutes med fördel med smörstekta krutonger eller ostgratinerade mackor.

Jisses, vilken helg! Jag var sjuk men lyckades ändå slutföra uppsatsen som nu är på sista översyn hos handledaren.

Men, nu är det pyssel igen. Det var så skoj att göra badbomber att jag gjorde en sats till. Den här gången med lavendel; byt ut citrusoljan mot 15 droppar lavendelolja. Jag tog några droppar mandelolja också eftersom havtornsoljan försvinner plus att jag adderade lite torkade blommor.

Det blev bra tycker jag. Denna gången använde jag mördegsformar av metall som jag först la ett lager torkade blommor i, och sedan packade med badbombsdeg.




Meanwhile, in the kitchen...



Jag får massor med snälla kommentarer av mina härliga läsare, och många undrar hur jag hinner och orkar pyssla så mycket. Det är väldigt enkelt, jag struntar i att göra tråkiga vuxenmåsten. Jag har exempelvis inte diskat sen i torsdags, men det lider ju inte jag av när jag sitter i vardagsrummet och gör väldoftande badbomber.

Prioriteringar mina vänner, prioriteringar!

Häromdagen testade jag att göra egna badbomber enligt Crearomes recept, hittas i receptbanken. Jag gjorde dock en lite modifikation, istället för badbrusfärglösning använde jag havtornsfruktolja. Så här såg min variant ut: 

317 g natriumbikarbonat
185 g citronsyra
1,5 g cellulosa
19 ml turkisk rödolja
10 droppar havtornsfruktolja
10 dr eterisk mandarinolja
5 dr eterisk citronnolja

De torra ingredienserna siktas samman och sedan blandas oljorna i. Jag blandade oljorna tillsammans först. Knåda blandningen med händerna, men använd handskar. Jag använde en badbrusform som jag köpte från Crearome och fyllde de båda delarna överfulla och tryckte ihop med vridande rörelser, men det skulle säkert gå bra att använda hårda muffinsformar eller dylikt också.

Kan tycka att mina blev i minsta laget, men de brusar bra och luktar gott.





De blir ju dessutom extra fräsiga med cellofan och liten rosett.

Om jag skickade några, vill säga. Detta är den beryktade fislund i egen hög person, iförd en clownrosett.



100 % ren hårbetäckt glädje.

Ibland slås jag av hur glad jag är. Ganska ofta faktiskt. Glad för mina familj; mamma, pappa, alla syskon, bästa fishunden, bästaste pojkvännen och hans små odågor; glad för mina fina och intressanta och väldigt olika vänner; glad för att jag får plugga sådant som är så fantastiskt kul och intressant; glad för att jag ändå har tid över till pyssel som jag också tycker är fantastiskt roligt; och glad för att all negativitet som omgav mig i några år är borta; glad för att jag har balans.

När jag är så här glad blir jag lätt lite blödig. Som häromdagen när jag tittade på några gamla julgranskulor som var så himla fina, och så tänkte jag på allt som är fint, och vips grät jag lite.

Så om ni ser någon som står och tittar på julgranskulor och gråter så är det med största sannolikhet jag. Men var inte oroliga, det är för att jag är glad.

Jag har inte lust att betala ohemult mycket för dyra mirakelserum. Istället använder jag min nya kärlek, ekologisk havtornsolja, ett par gånger i veckan. Havtornsolja innehåller, förutom vitaminer och antioxidanter, till största delen enkelomättade fetter vilket gör att den känns lätt och snabbt går in i huden och lämnar den skimrande och mjuk.

Jag köper min kärnolja från MyHavtorn till det relativt facila priset 84 kr för 10 ml. (Förväxla det inte med fruktoljan, det är en helt annan sak.)

Sådär, idag blev glöggen färdig! Den har silats och provsmakats och fått betyget väl godkänd.



Och två flaskor har redan hittat nya hem.



Glögg i gå-bort-kostym.

För några veckor sedan köpte jag ett kilo ekologiskt bivax av en lokal bioldlare. Det är ett bra tips för övrigt; att höra sig för direkt med odlaren, jag betalade bara en tredjedel av vad jag skulle ha fått betala hos någon av återförsäljaren och det skulle inte ens ha varit ekologiskt.

Hur som, jag tänkte förstås använda bivaxet i min hudvård, men det är verkligen en fantastisk multiråvara. Blandat med olja och citronsaft är det ett utmärkt möbelpolish, tillsammans med olja en utmärkt tassalva till vovven och tillsammans med olja och eteriska oljor fungerar det som hårpomada.

Men det går ju förstås också att göra miljövänliga ljus av det, det avger inga otäcka ångor när det förbränns och luktar dessutom gott. Steksnöre fungerar som veke och ljuset är gjutet i glöggkoppar inhandlade på loppis.

Gör så här:

• Fläta steksnöret och fäst det i något som kan ligga över koppen. Jag använde en strumpsticka.

• Smält bivaxet i ett vattenbad. Sila det genom en bit lakansväv om det är orenheter i.

• Häll bivaxet i koppen och låt stelna. Klipp veken till lagom längd.

Klart!

Min syster Ida gör så skojiga saker. Det här platta pepparkakshuset i funkisstil exempelvis, och det hänger i mitt fönster! Bilden har mamma tagit.

För några veckor sedan köpte jag Arne & Carlos Julkulor, en alldeles fabulös bok med 50 mönster på julgranskulor att sticka. Kulorna pryds av klassiska nordiska mönster.




Jag har använt Raumas finullgarn på bokens rekommendation och stickar med 2,5-stickor. Fyller gör jag med ullflor.

Det är ju ett alldeles perfekt julpyssel, åtminstone tills något går fel. En kväll hade jag av en av bambustickorna och blev jättearg och alldeles varm, sådär så jag ville klä av mig skinnet.

Det är ju så avslappnande med handarbete.