Jag har kompdag för att plugga i fatt. Det innebär att jag slipper klä på mig och kan dricka oförsvarbara mängder kaffe samtidigt som jag knackar kod.

Idag passade jag på att ge mina tår ett lyft också. Favoriten för tillfället; Isdora 125 Glassy cerise.

Sådär, då var PKH Challenge 2009 ON!

Idag dekorerades alla hus utom ett, då en av deltagarna tyvärr skyllde på magont. Tävlingsnerver månne?

Dock har det skett en smärre förändring i tidsplanen, så ni kommer få vänta en stund på att få lägga er röst på det absolut snyggaste huset.

Mer info följer.

Det pågår febril aktivitet hemma hos mig nattetid. Det tuggas och gnags, och rätt vad det är så bryts det av med ett knäpp i bullgallret. Jag har svårt att sova och det är inte mycket kvar av Knoll och Dr Phils burfilt.

Ni lär ångra er i när det blir kallt i vinter era små råttor!

Jag har roat mig med att googla sjöleoparden. För er som inte vet det så är det en otäck säl som kan bli 4 meter lång, och dessutom har hiskerliga huggtänder.

Jag känner mig faktiskt lite lurad. Jag levde i villfarelsen att alla sälar är trevliga djur. Wikipedia informerar för övrigt om att en sjöleopard en gång åt upp en brittisk biolog.

Det kan man väl i och för sig ha en viss förståelse för.



Bild från wikipedia. Som vanligt.

Idag tackar vi gud för penicillin och Linda.

I år är vi ute tidigt. Mer strukturerade än någonsin. Detta gick tidigare idag ut till samtliga deltävlande. Bloggarna börjar fyllas med röstfiske och det filas på strategier. Pepparkakshusgrunderna är bakade. Spänningen är olidlig.

It. Is. So. On.

I helgen gick jag igenom några lådor som jag har fått ärva av min mormors svärmor som gick bort i somras. Bland annat hittade jag några superfina väskor, en hatt, en kappa, några vaser, silverskedar och ett antal dukar.

Bland dukarna hittade jag dessa fina virkade underlägg.



50-talskopparna dealade jag till mig på en mystisk lagerlokalloppis i Helsingborg. Sked och virkat underlägg är från mormors svärmor och servisen som assietten tillhör är en brölloppsgåva som mina morföräldrar fick när de gifte sig -56.


Kafferep någon?

Nu hänger det vackra prismaänglar i mitt fönster.

Idag är det seriöst pyssel och inspektion av alla mina frölådor.

Återigen hittade jag ett frömalstillhåll. Glädjande nog var alla döda. JUST DET, inte så lätt att andas i täta lådor, huh?



FAIL för frömalarna. 2-0 till mig.

Dr Phil är min i särklass trevligaste fågel. Hon säger inte mycket, men när hon gör det är det väl valda pip. Hon väldigt sällskaplig, förmodligen är det kopplat till hennes grava glupskhet. Och jag ger hennes förstås godis. Hon är ju ändå mitt fjäderbarn.

Dr Phil fyller nu ett år, hurra, hurra, hurra!

Men, låt er inte luras av hennes oskyldiga uppsyn. Det gjorde Knoll, och efter ett uppvaktningsförsök från hans sida så hittade jag honom ihopkurad i ett hörn i buren med en kal fläck på huvudet.

Dr Phil är fierce. Kunde hon prata så skulle hon säga: "YOU KNOW WHY!"

Ouch, jag tror det blev en överdos CMYK igår. Det var en mycket trevlig och genomtänkt tillställning. Det fanns CMYK-kakor, CMYK-shots och hela lägenheten var CMYK-stylad. För att inte tala om alla som var där.

Jag gjorde ett smart val och gick hem efter förfesten. Trots det vaknade jag med knallblå tunga och lätt huvudvärk.

Framåt kvällningen skakade jag liv i mig själv och gick bort till Ica och pantade burkar och handlade lördagsförnödenheter. Med andra ord glass.

I kassan lyckades jag tappa/slänga min kundkorg på en kille. Ytterst pinsamt. Det kanske hade kunnat passera om det inte var för det faktumet att jag tidigare hade lyckats köra på hans flickvän TVÅ gånger med korgen.

De blängde mörkt på mig. Jag smög därifrån.


Med andra ord bara en helt vanlig dag i mitt liv. Jag är ju trots allt klumpigheten personifierad.

Nu väntar jag bara på att min rosett ska torka, sen är det partej på Ågatan.

Nu har jag pysslat ihop en rosett till kalaset. Halva CMYK. Det passar bra till resterande outfit.

Imorgon ska jag på CMYK-fest hos Cissi. Alla CMYK-färger ska finnas representerade i outfiten, vilket faktiskt är svårare än det verkar. Jag misstänker att jag kommer att se ut som en karamell från 80-talet.

Jag kommer på mig själv med att hitta på ursäkter. "Men, det här skulle kunna vara CMYK med dagspressprofil..?", eller "Den här tröjan är ju solklart en fyrfärgseparation, fast ihopslagen. Jag märker ut den med korrekt CMYK-värde så går det nog bra".

Jag oroar mig för att Cissi ska stå där med färgkartan i handen när vi anländer till festen.

Förmodligen godtas inga ursäkter.

Ett annat favoritfynd är smycken från 30-, 40- och 50-talet.

Det är billigt och finns ganska gott om, det gäller bara att nosa upp dem i fyndkorgarna.

Dessa hittade jag häromdagen. Lovely.