se dig själv genom andra.


Häromdagen blev jag bjuden på lunch av en snäll vän som dessutom passade på att ge mig en födelsedagspresent, ett handmålat fat. Först blev jag glad av den enkla anledningen att jag älskar att få presenter, men när jag tittade närmare blev jag ännu mera glad när jag såg att det var ju JAG som var på fatet! "Ja det är ju såhär vi känner dig" sa vännen.



Jag måste ha gjort ett gott intryck! Dansandes med en balsamburk och med två gojjor flygande runt huvudet. Det här fatet ska jag titta lite extra på under mörka tider.



bytt är bytt.


Det är inte helt ovanligt att man ser att bloggare har gett sig själva köpstopp för att minska konsumtionen. Själv hade jag en rätt hård detox när jag började plugga heltid för första gången för ett och ett halvt år sedan. Eftersom jag mer än halverade min nettoinkomst var det ett nödvändigt ont, men det var synnerligen skönt också. Helt plötsligt kände jag mig fri.

Jag har försökt fortsätta att hålla nere inköpen och det går ganska bra. Men även om man kan shoppa i sin egen garerob så är det ju ibland kul att ha något nytt och annorlunda. Så därför anordnar jag och vännerna bytarkvällar. Det är lika enkelt som genialt; var och en tar med sig prylar som de inte använder längre. Det kan vara kläder men också stylingprodukter, smink, accessoarer, böcker, skor, garn... Ja ni fattar.

Så samlas vi och dricker lite vin och river i varandras prylar. Det är alltså inte så att man byter sak mot sak, utan det är fritt fram att härja runt. På senaste bytarkvällen kom jag över inte mindre än fem tröjor, en klänning och en blus.

Höstgareroben fixad!



mohedatoffel.


Idag ikläder jag mina fossingar lite svensk kvalité; petroliumblå mohedatofflor.



Kan ju inte kännas annat än bra.


loppisfynd.


20 minuter loppishäng idag gav frukt; bland annat denna lilla konstellation av prydnadssaker. Jag verkligen älskar Stig Lindbergs gurkfat från Gustavsberg, det påminner mig om fruxogodisar.

Det roar mig verkligen att gå runt och plocka ihop saker som var och en för sig kanske inte ser så mycket ut för världen men som tillsammans skapar något mer. Exempelvis lockar det gröna i gurkfatet fram det gröna mellan de orangea fälten i vaserna; något som inte alls syntes när de stod och trängdes tillsammans med annat porslin på en hylla. Både katten och hjorten var ledsna och fläckiga, men blev glada igen med lite möbelpolish. Deras träfärg lyfter övriga nyanser på ett mycket trevligt sätt.



Fabulöst, indeed.


blått.


På tal om färgkoordinerad shopping; jag har lyckats komma över ett synnerligen trevligt parti gamla tyger som jag säkerligen kommer att uträtta stordåd med framöver.




puder.


Senaste loppis- och vintagerundan resulterade i fynd i pudertoner. En fräsig gördel från 60-talet följde med mig hem tillsammans med en skir sommarklänning från tidigt 50-tal.

Precis vad jag ville ha.






skattjakt.


Jag hittade en hel påse med bomullsgarn på Myrorna idag. Som en hel skatt. Påsen tillsammans med fyra nålar blev min för en hundring.




syslöjd.


Häromveckan surfade jag eBay och snubblade över en klänning som såg ganska alldaglig ut. Den var dessutom trasig vid ena ärmen. Men det kändes ändå som att det var något med den, och den var riktigt billig så jag fyndade hem denna lilla skapelse från andra sidan Atlanten.





När den dök upp visade den sig vara riktigt koboltblå och inte duvblå. Desto bättre för mig.

Ärmen var i dåligt skick och gick inte att rädda så jag klippte och sydde i några timmar...




Voila! En förträffligt härlig festklänning från 50-talet för det facila priset 63 kr! (Plus en hundring i frakt och några mantimmar.)




pelargon.


Idag släpade jag hem två fantastiska Mårbackapelargoner, min absoluta favoritpellis.



De bor i varsin karott från serien Tangent från danska Lyngby Porslinfabrik, formgiven i mitten av 50-talet.




förälskelser.




Ja jisses. Man kan bli kär i kläder, vilket jag blev i denna 50-talsdröm. Tyvärr passar vi inte ihop, så den finns till salu här.


det där vanliga.


Tänk så mycket kunskap som går förlorad, mest för att ingen tänker på det just då. Oftast är det sådant som människor tar för självklart, och som därför inte bevaras.

Storslagenhet i all ära, men jag gillar också att samla på det där vardagliga. Som denna förträffliga inredningsbok från 1947. Den är handfast, praktisk och folklig. Med pekfingret i högsta hugg beskrivs vilka möbler som är lämpliga, hur lägenheter inreds utifrån planlösning och antal rum, och givetvis ges exempel på hur man INTE gör.

För att vara tydlig liksom.








knappar.










Ett underskattat loppisfynd är knappar. Billigt, skojigt och vackert. De kan mycket väl ligga framme och se trevliga ut, och de håller dessutom längre än vad snittblommor gör.


förvaring.


Usch vad jag är trött hela tiden. Damn you, vårtrötthet! Det blir ju knappast bättre av att det har varit mycket att göra på jobbet.

Därav är det dåligt med handarbetande just nu. Framför allt pläden får mest ligga i sin korg och vänta på bättre tider.







Korgen fick jag av min snälla mamma i julklapp. Den är nyproducerad men passar utmärkt i stil med resterande inredning, tycker jag.


morgongröt.


Morgongrötritualen torde ju bli lite roligare när man fiskar havregryn ur andra Kringlankakburken istället för direkt ur tråkpåsen.






onödigheter.


En del saker är ju bra onödigt. Men ändå så nödvändigt liksom. Vem vill spritsa med hjälp av en simpel plastpåse när det finns såhär härliga alternativ?








bra att ha.


I helgen har jag pysslat en del med min symaskin och då åker gammelmormors syskrin fram. I den bor, förutom nål och tråd, en massa bra-att-ha-grejer som jag har samlat på mig.

Som gusumknappar och hakar&hyskor.








glas&porslin.


I närheten av fiskarna bor en liten samling vaser som jag tycker mycket om.



Det är både loppisfynd och arvegods, och när de såg varandra blev det giftemål direkt. Förträffligt.




bling.


Det är något oemotståndligt över gamla smycken. De är liksom inte så ängsliga, och ber inte om ursäkt för sig. De hojtar snarare "Här är jag, titta på mig!" och bara blingar på. Det är kanske det som tilltalar mig mest med mina gamla pryttlar.

Det är mycket av allt och inga kompromisser.



Fast asken just det här setet bor i är mer modest, med fläckar och blessyrer. Patina, skulle man kunna kalla det.




äta med sked.


Jag har dille på pasteller just nu. Det kan vara en lång och svår vinter som ligger bakom det hela. Perfekt att då lägga vantarna på två Kringlan-kakburkar i snudd på mint condition, en i rosa och en i blått.

Den rosa har fått bli förvaring för mina badprylar. Bra med lite ordning.







Jag blir alldeles hungrig när jag ser så tilltalande färger. Jag skulle vilja äta dem med sked. Det blir ju inte bättre av att just badbomber ser ut som glasskulor. Och luktar ätbart.

Men jag avhåller mig från att prova; det pyser säkert otrevligt i munnen, som om man råkat svälja en brustablett.

vitaminpiller.


Jag har svårt att tänka mig något mer uppiggande än ett par koboltblå highheels.

Dessa godbitar kommer från Topshop och är på väg hem till mig.


Tidigare inlägg
RSS 2.0